Jag hade lovat Sarah, att ta sovmorgon idag. Hon tyckte redan i måndags att jag skulle skriva en lapp till påminnelse. Så jag kommer ihåg att sova länge.
Vid 7:30 började man höra ljud. Och lite efteråt var slagsmålet ett faktum. Sarah hade tydligen stulit Hubba bubba av sina bröder. Det är ungefär lika allvarligt som att hon skulle ha haft sönder Playstation eller nåt.
Sarah kommer allt vad det lossar uppspringande och låser in sig i badrummet. Robin bultar hysteriskt på dörren och Felix hojlar nerifrån.
Niko säger åt dom att dom nu ens en stund kan vara sams bär det nu ändå är morsdag. Så där fortsätter det.
Jag kan inte ens med bästa vilja och största skådespelartalang, låtsas sova.
Frukost får jag ändå på sängen, tidningen är hämtad och en massa små egenhändigt ihopknåpade paket får jag. Och växter; böna och sammetsblomma.
En liten stund är det frid och fröjd. Lugnt. Märkväl, en liten stund.
Min barndomskompis från Kalkstrand kommer och hälsar på med sina små några timmar. Vi dricker lite kaffe och äter dajmtårta och bullar. Firar lite oss mammor.
Barnen springer ut o in. Har brottning, klär ut sig, släpar omkring leksakerna på övervåningen och till BASTUN. Dom har roligt alltså.
Mot kvällen är det fotboll som vanligt. Det ovanliga var att det gällde även mig! Mammorna vs pojkarna.
Så ikväll var jag också och sprang mig svettig mot Robins lag, -04:orna alltså.
Jag gjorde t.o.m ett mål! Haha. Robin var nog förvånad. Det var skoj och jag är imponerad av de duktiga 8-åringarna.